Fullskalig CCS-anläggning minskar CO2-utsläppen med en tredjedel
En fullskalig CCS-anläggning vid Preems raffinaderi i Lysekil skulle minska koldioxidutsläppen med en tredjedel. Nu siktar företaget på att uppföra en fullskalig anläggning till 2025.
Preem har tillsammans med Chalmers och norska forskningsinstitutet SINTEF genomfört en förstudie om hur Preems raffinaderi i Lysekil skulle kunna använda sig av CCS, Carbon Capture and Storage, det vill säga att fånga in och lagra koldioxid.
Själva CCS-tekniken går ut på att avskilja koldioxid från rökgaserna innan de släpps ut i atmosfären.
– Med förstudien har vi kunnat definiera de hinder och möjligheter som finns i Preems fall. En avgörande fråga är hur man ska kunna lagra koldioxiden. Tekniken, kunskapen och anläggningarna finns i Norge, och bäst vore det att transportera koldioxiden dit, säger Kristin Jordal, seniorforskare på SINTEF.
Själva CCS-tekniken går ut på att avskilja koldioxid från rökgaserna innan de släpps ut i atmosfären.
– Med förstudien har vi kunnat definiera de hinder och möjligheter som finns i Preems fall. En avgörande fråga är hur man ska kunna lagra koldioxiden. Tekniken, kunskapen och anläggningarna finns i Norge, och bäst vore det att transportera koldioxiden dit, säger Kristin Jordal, seniorforskare på SINTEF.
Norge visar vägen
För att kunna frakta koldioxid från Sverige till Norge krävs ett bilateralt avtal mellan länderna, eftersom det enligt London-konventionen är förbjudet att skeppa avfall mellan länder.
– Norge satsar pengar på CCS och har föregått med gott exempel. Vi vill ta dem i hand och utnyttja infrastrukturen de planerar att skapa, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Sedan 1996 har Norge fångat in koldioxid från oljeplattformen Sleipner och lagrat den under havets botten utanför landets kust. Den norska staten öppnar även för att ta emot infångad koldioxid för lagring från andra länder, bland annat vid offshore-området Smeaheia utanför Stavanger där en ny lagringsanläggning ska stå klar 2023.
För att kunna frakta koldioxid från Sverige till Norge krävs ett bilateralt avtal mellan länderna, eftersom det enligt London-konventionen är förbjudet att skeppa avfall mellan länder.
– Norge satsar pengar på CCS och har föregått med gott exempel. Vi vill ta dem i hand och utnyttja infrastrukturen de planerar att skapa, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Sedan 1996 har Norge fångat in koldioxid från oljeplattformen Sleipner och lagrat den under havets botten utanför landets kust. Den norska staten öppnar även för att ta emot infångad koldioxid för lagring från andra länder, bland annat vid offshore-området Smeaheia utanför Stavanger där en ny lagringsanläggning ska stå klar 2023.
Rejäl minskning av koldioxidutsläppen
FN:s klimatpanel uppskattar att CCS har potential att bidra till 15–55 procent av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade.
Redan i dag är Preems raffinaderier cirka 20 procent mer miljöeffektiva än genomsnittet i Europa. Införandet av CCS på vätgasproduktionsanläggningen i Lysekil skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 500 000 ton per år, av den totala mängden på 1,6 miljoner ton. Minskningen motsvarar utsläppen från cirka 125 000 Thailandsresor per år.
FN:s klimatpanel uppskattar att CCS har potential att bidra till 15–55 procent av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade.
Redan i dag är Preems raffinaderier cirka 20 procent mer miljöeffektiva än genomsnittet i Europa. Införandet av CCS på vätgasproduktionsanläggningen i Lysekil skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 500 000 ton per år, av den totala mängden på 1,6 miljoner ton. Minskningen motsvarar utsläppen från cirka 125 000 Thailandsresor per år.
800 meters djup
Genom CCS-tekniken förvätskas koldioxiden för att kunna transporteras via båt eller rörledningar till lagringsplatser på minst 800 meters djup. Där är nämligen trycket tillräckligt högt för att koldioxiden ska hållas i flytande form. Själva lagringen görs i sedimentär berggrund, såsom sandsten eller kalksten – något som finns i stora mängder utanför Norges kust. Sedimentär berggrund är porös och genomtränglig vilket gör att den passar bra för att lagra flytande koldioxid.
Nästa steg för Preem är att genomföra ett demonstrationsprojekt i Lysekil för att ta fram underlag för att kunna designa en fullskalig CCS-anläggning. Studien är planerad att starta under 2019 och löpa på till 2021.
Genom CCS-tekniken förvätskas koldioxiden för att kunna transporteras via båt eller rörledningar till lagringsplatser på minst 800 meters djup. Där är nämligen trycket tillräckligt högt för att koldioxiden ska hållas i flytande form. Själva lagringen görs i sedimentär berggrund, såsom sandsten eller kalksten – något som finns i stora mängder utanför Norges kust. Sedimentär berggrund är porös och genomtränglig vilket gör att den passar bra för att lagra flytande koldioxid.
Nästa steg för Preem är att genomföra ett demonstrationsprojekt i Lysekil för att ta fram underlag för att kunna designa en fullskalig CCS-anläggning. Studien är planerad att starta under 2019 och löpa på till 2021.
Källa: Preem