Kravet på att lära sig nytt anstränger i det digitala arbetet
Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitaliseringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen. Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra och som är riktad till arbetarskyddscheferna och arbetarskyddsfullmäktigeledamöterna.
Av svarsgivarna uppskattade hela 90 procent att användningen av digitala verktyg har betydligt eller i någon mån ökat mängden information och nytt som ska läras in på den egna arbetsplatsen.
I de öppna svaren betonades nya kunskapsunderskott och krav på att lära sig nytt som en central hälsorisk.
– Att lära sig nya system upplevs på många arbetsplatser som betungande och arbetstagarna har svårigheter att behärska olika applikationer och tekniska apparater, konstaterar direktör Päivi Husman på Arbetshälsoinstitutet.
– En utmaning är även till exempel strömmen av e-post. E-posten är fortfarande vardag i kommunikationen på arbetsplatserna. Vad som emellertid är intressant är att endast var tionde anställd använde vittgående sociala medier och direktmeddelanden för arbetsgemenskapens kommunikation på arbetsplatsen.
I de öppna svaren betonades nya kunskapsunderskott och krav på att lära sig nytt som en central hälsorisk.
– Att lära sig nya system upplevs på många arbetsplatser som betungande och arbetstagarna har svårigheter att behärska olika applikationer och tekniska apparater, konstaterar direktör Päivi Husman på Arbetshälsoinstitutet.
– En utmaning är även till exempel strömmen av e-post. E-posten är fortfarande vardag i kommunikationen på arbetsplatserna. Vad som emellertid är intressant är att endast var tionde anställd använde vittgående sociala medier och direktmeddelanden för arbetsgemenskapens kommunikation på arbetsplatsen.
Både positiva och negativa effekter
Digitala verktyg ansågs öka antalet ändringar och avbrott i arbetet samt splittra arbetet. De ansågs öka arbetsmängden och arbetstakten, bringa fler utmaningar för ledarskapet samt minska på tillfällen då människor möts ansikte mot ansikte. Det som såg ut att vara en positiv effekt av digitaliseringen var färre missförstånd och problem i kommunikationen.
– Informationen löper smärtfritt och alla har tillgång till den. Ofta löper arbetet i övrigt även bättre och lättare tack vare olika tekniska applikationer. Anmärkningsvärt är att effekten av digitaliseringen i sin helhet på den egna arbetsplatsen ansågs som något positivt eller som något både positivt och negativt, summerar direktör Husman om resultaten.
Digitala verktyg ansågs öka antalet ändringar och avbrott i arbetet samt splittra arbetet. De ansågs öka arbetsmängden och arbetstakten, bringa fler utmaningar för ledarskapet samt minska på tillfällen då människor möts ansikte mot ansikte. Det som såg ut att vara en positiv effekt av digitaliseringen var färre missförstånd och problem i kommunikationen.
– Informationen löper smärtfritt och alla har tillgång till den. Ofta löper arbetet i övrigt även bättre och lättare tack vare olika tekniska applikationer. Anmärkningsvärt är att effekten av digitaliseringen i sin helhet på den egna arbetsplatsen ansågs som något positivt eller som något både positivt och negativt, summerar direktör Husman om resultaten.
Digitaliseringen belastar och underlättar
Av arbetarskyddspersonalen uppskattar cirka tre av fem (57 %) att digitaliseringen åtminstone rätt mycket har fördunklat gränserna mellan arbete och fritid. Drygt hälften (52 %) ansåg att digitaliseringen ökat arbetets mentala belastning och hälften (50 %) uppskattade att digitaliseringen orsakat mer ensamarbete. Utöver kunskapsunderskott nämndes även problem i nacke och skuldror, otydlighet i arbetet och icke fungerande teknik som nya belastningsfaktorer i anknytning till digitaliseringen.
– Digitaliseringen medför de facto nya utmaningar, men även möjligheter för arbetarskyddsarbetet. På arbetsplatserna kan ny form av belastning skönjas som till exempel härrör från höga kognitiva krav i arbetet. Det som underlättar arbetarskyddsarbetet är förbättrad tillgång till information, många digitaliserade applikationer som kan utnyttjas i arbetarskyddsarbetet, konstaterar sakkunnig Kerttuli Harjanne på Arbetarskyddscentralen.
Av arbetarskyddspersonalen uppskattar cirka tre av fem (57 %) att digitaliseringen åtminstone rätt mycket har fördunklat gränserna mellan arbete och fritid. Drygt hälften (52 %) ansåg att digitaliseringen ökat arbetets mentala belastning och hälften (50 %) uppskattade att digitaliseringen orsakat mer ensamarbete. Utöver kunskapsunderskott nämndes även problem i nacke och skuldror, otydlighet i arbetet och icke fungerande teknik som nya belastningsfaktorer i anknytning till digitaliseringen.
– Digitaliseringen medför de facto nya utmaningar, men även möjligheter för arbetarskyddsarbetet. På arbetsplatserna kan ny form av belastning skönjas som till exempel härrör från höga kognitiva krav i arbetet. Det som underlättar arbetarskyddsarbetet är förbättrad tillgång till information, många digitaliserade applikationer som kan utnyttjas i arbetarskyddsarbetet, konstaterar sakkunnig Kerttuli Harjanne på Arbetarskyddscentralen.
Källa: Arbetarskyddscentralen