Fel prioritering bidrar till trög digital omställning i kommunerna
Svenska kommuner använder inte digitaliseringens möjligheter i tillräckligt hög grad. Oförmågan att nyttja budgeten på bästa sätt resulterar i kortsiktiga perspektiv och att digitala lösningar för kommuninvånarna inte får effekt. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet och Swedish Center for Digital Innovation.
Den kommunala budgeten är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa kommunens roll som en långsiktig leverantör av välfärd. Budgeten består av två delar, en driftbudget och en investeringsbudget. Driftbudgeten anger hur mycket pengar som ska gå till löpande verksamhet. Investeringsbudgeten anger hur mycket pengar som ska satsas på till exempel fastigheter och teknisk utrustning.
I en pågående studie om finansiering av digitala satsningar i svenska kommuner uppmärksammade docent Johan Magnussons forskargrupp ett mönster inom Sundsvalls kommun som de kände igen.
– Vi såg att kommunen uteslutande använde driftmedel för att hantera digitaliseringen, det vill säga övergången från analoga till digitala tjänster. Genom att inte använda investeringsmedel för det arbetet blir processen långsam och kortsiktig eftersom mycket annat i kommunen, exempelvis löner och bidrag, bekostas av driftmedel. Då blir det inte mycket pengar kvar till digitala satsningar det året, säger han.
Möjligheter för hemtjänsten
Som exempel nämner Johan Magnusson initiativet med nattövervakning inom hemtjänsten. Inom många kommuner pågår ett generationsskifte där digitala tjänster och verktyg inom hemtjänsten blir alltmer vanliga och accepterade. En stor fördel med digital övervakning är att nattronderna uteblir och att de äldre får ihållande sömn. Dessutom frigör det personal och öppnar upp för digitala tjänster riktade mot anhöriga.
– Ett sådant projekt kräver olika typer av digital infrastruktur som kameror och wifi, något som i dagsläget bekostas av verksamhetens driftbudget. Genom att inte se infrastrukturen som en långsiktig investering, hamnar kostnader för material som kameror och sensorer också som drift, säger han.
Kunskapsglapp
Eftersom en övergång till digitala tjänster tar tid och resurser måste kommunerna bli bättre på att använda investeringsmedel. På så sätt frigörs pengar till utvecklingen av de digitala projekten över tid.
– Det finns ett stort kunskapsglapp i kommunerna kring digital omställning. Men om kommunerna lär sig att tänka rätt kring finansiering och får ett långsiktigt perspektiv kommer digitaliseringen bidra till ökad välfärd för invånarna, säger Johan Magnusson.
Källa: Göteborgs universitet