Experten tipsar – så undviker du coronabedrägerier på nätet
Bedrägerier i coronavirusets spår ökar. Det handlar om falska mejl och webbsidor, skadlig kod och låtsaserbjudanden om skyddsutrustning. Bedragarna är ute efter din information, som kortuppgifter eller lösenord. Men det finns sätt att skydda sig.
Coronapandemin tvingar många till hemarbete och isolering, och påverkar våra livsmönster. Bedragare har snabbt försökt utnyttja situationen, vilket ofta sker vid stora samhällskriser. Det har skett en kraftig ökning av bedrägerier den senaste tiden.
– Tillvägagångssätten liknar de vi ser även utanför kristider. Men genom att använda människors oro, och med anpassade budskap till coronasituationen, kan bedragarna lura människor att ta stressade och felaktiga beslut, säger Björn Appelgren, ansvarig för folkbildning, Internetstiftelsen.
– Tillvägagångssätten liknar de vi ser även utanför kristider. Men genom att använda människors oro, och med anpassade budskap till coronasituationen, kan bedragarna lura människor att ta stressade och felaktiga beslut, säger Björn Appelgren, ansvarig för folkbildning, Internetstiftelsen.
Exempel på nätbedrägerier kopplade till coronaviruset:
– Mejl, webbsidor eller telefonsamtal som utger sig för att vara Folkhälsomyndigheten. Erbjuder både hjälp att handla matvaror och säljer påstådda egentester för coronaviruset. Du uppmanas betala med ditt betalkort.
– Uppmaning att ladda ned en app eller mjukvara, som visar virusets spridning. I bakgrunden infekteras datorn eller telefonen med skadlig kod som stjäl värdefull information från dig. Det förekommer även ransomware, som gör att datorn eller mobilen blir låst och kräver att du betalar bedragaren för att få den upplåst.
– Falska webbsidor, till exempel kopior av Världshälsoorganisationen, WHO, med snarlika webbadresser. Besökare uppmanas logga in med sina e-postuppgifter, som då hamnar i bedragarnas händer.
– Mejl med information om coronaviruset, där avsändaren utser sig vara WHO, myndigheter eller välkända organisationer. Mottagaren ombeds till exempel att läsa en bifogad fil, som innehåller skadlig kod.
– Mejl med erbjudanden om billig skyddsutrustning. När du beställer dessa lämnar du ifrån dig dina kortuppgifter eller annan känslig information.
– Falska insamlingar som sägs gå till vaccin eller sjukvård. Ofta uppmanas du skänka pengar i bitcoin.– Bedragarna hittar hela tiden nya sätt att luras på, så var uppmärksam. Det kommer att komma nya typer av bedrägeriförsök. Men genom att höja sin egen kunskapsnivå minskar man risken att bli lurad idag och imorgon, säger Björn Appelgren.
– Mejl, webbsidor eller telefonsamtal som utger sig för att vara Folkhälsomyndigheten. Erbjuder både hjälp att handla matvaror och säljer påstådda egentester för coronaviruset. Du uppmanas betala med ditt betalkort.
– Uppmaning att ladda ned en app eller mjukvara, som visar virusets spridning. I bakgrunden infekteras datorn eller telefonen med skadlig kod som stjäl värdefull information från dig. Det förekommer även ransomware, som gör att datorn eller mobilen blir låst och kräver att du betalar bedragaren för att få den upplåst.
– Falska webbsidor, till exempel kopior av Världshälsoorganisationen, WHO, med snarlika webbadresser. Besökare uppmanas logga in med sina e-postuppgifter, som då hamnar i bedragarnas händer.
– Mejl med information om coronaviruset, där avsändaren utser sig vara WHO, myndigheter eller välkända organisationer. Mottagaren ombeds till exempel att läsa en bifogad fil, som innehåller skadlig kod.
– Mejl med erbjudanden om billig skyddsutrustning. När du beställer dessa lämnar du ifrån dig dina kortuppgifter eller annan känslig information.
– Falska insamlingar som sägs gå till vaccin eller sjukvård. Ofta uppmanas du skänka pengar i bitcoin.– Bedragarna hittar hela tiden nya sätt att luras på, så var uppmärksam. Det kommer att komma nya typer av bedrägeriförsök. Men genom att höja sin egen kunskapsnivå minskar man risken att bli lurad idag och imorgon, säger Björn Appelgren.
Så skyddar du dig
Det generella rådet är att tänka källkritiskt och skydda sin teknik. Och att ta medvetna och lugna beslut, och inte lämna ut lösenord eller betaluppgifter. Björn Appelgren har satt ihop sina bästa tips för att undvika att falla i bedragarnas fällor:
– Klicka inte på länkar, ladda inte hem mjukvara och öppna inte filer från okända avsändare. Kom ihåg att det är enkelt att fejka avsändarnamn i mejl och sms.
– Ignorera samtal, mejl och webbsidor som ber om din personliga information, som kort-, bank- eller lösenordsuppgifter. Om du är osäker, kontakta den påstådda avsändaren via en annan officiell kanal.
– Logga aldrig in med bank-id eller bankdosa på uppmaning av någon annan.
– Var extra misstänksam mot alarmistiska mejl och fantastiska erbjudanden. Om du uppmanas eller stressas att agera omedelbart är det förmodligen en bluff.
– Sök information aktivt och gör det hos myndigheter, public service, etablerade medier och organisationer du litar på.
– Skänk bara pengar till organisationer med 90-konton. Om det är en välkänd organisation, besök deras webbsida och se om det är en pågående kampanj.
– Använd unika och långa lösenord för varje tjänst. Om det är svårt att hantera alla lösenord, använd en tillförlitlig lösenordshanterare.
– Identifiera falska webbsidor genom att kontrollera webbadressen, stavfel på sidan och säkerställ att länkarna leder dit de ska.
– Skydda din dator med ett antivirusprogram och se till att hålla det uppdaterat. Säkerhetskopiera din hårddisk.
– Spärra ditt betalkort för köp från utlandet och internet – lås endast upp det vid behov.
Det generella rådet är att tänka källkritiskt och skydda sin teknik. Och att ta medvetna och lugna beslut, och inte lämna ut lösenord eller betaluppgifter. Björn Appelgren har satt ihop sina bästa tips för att undvika att falla i bedragarnas fällor:
– Klicka inte på länkar, ladda inte hem mjukvara och öppna inte filer från okända avsändare. Kom ihåg att det är enkelt att fejka avsändarnamn i mejl och sms.
– Ignorera samtal, mejl och webbsidor som ber om din personliga information, som kort-, bank- eller lösenordsuppgifter. Om du är osäker, kontakta den påstådda avsändaren via en annan officiell kanal.
– Logga aldrig in med bank-id eller bankdosa på uppmaning av någon annan.
– Var extra misstänksam mot alarmistiska mejl och fantastiska erbjudanden. Om du uppmanas eller stressas att agera omedelbart är det förmodligen en bluff.
– Sök information aktivt och gör det hos myndigheter, public service, etablerade medier och organisationer du litar på.
– Skänk bara pengar till organisationer med 90-konton. Om det är en välkänd organisation, besök deras webbsida och se om det är en pågående kampanj.
– Använd unika och långa lösenord för varje tjänst. Om det är svårt att hantera alla lösenord, använd en tillförlitlig lösenordshanterare.
– Identifiera falska webbsidor genom att kontrollera webbadressen, stavfel på sidan och säkerställ att länkarna leder dit de ska.
– Skydda din dator med ett antivirusprogram och se till att hålla det uppdaterat. Säkerhetskopiera din hårddisk.
– Spärra ditt betalkort för köp från utlandet och internet – lås endast upp det vid behov.
Källa: Internetstiftelsen