Content pages
Miljömässig hållbarhet och ekonomiskt lönsamma transporter – går de att förena? | Svensk Leverantörstidning

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Miljömässig hållbarhet och ekonomiskt lönsamma transporter – går de att förena?

Transporterna i världen har ökat med 120 procent de senaste 30 åren, och utgör därmed ett allt större problem i fråga om klimatpåverkan. Miljökraven på transportnäringen ökar, samtidigt som regler kring fri rörlighet och konkurrens verkar för en motsatt utveckling. Går det att finna en väg som gynnar såväl miljön som transportföretagen?

Av världens totala utsläpp av växthusgaser står transportnäringen för cirka 14 procent, men det är en siffra som skiljer sig markant bland industriländerna, där den i till exempel USA är 26 procent medan den ligger på 19 procent i EU. Globalt sett har transporterna ökat med mer än 120 procent de senaste 30 åren, och det är en utveckling som går att spåra i alla världens länder, där utvecklingsländerna och länder med hög tillväxttakt, såsom Kina och Indien, uppvisar de snabbast växande siffrorna. 75 procent av transporternas utsläpp härrör från vägtransporter, varav hälften dock kommer från personbilar. Flyget står för tolv procent, sjöfarten för tio procent och järnvägen för två procent av jordens transportrelaterade utsläpp.
Den FN-kopplade forskargruppen IPCC bedömer transportsektorns CO2-utsläpp som särskilt svårhanterliga, och menar att dagens handel och transportsystem utformats på ett sätt som gör att vare sig företag, myndigheter eller konsumenter behöver betala för verksamhetens långsiktiga konsekvenser. Det handlar om resursmässiga obalanser och IPCC nämner ett antal faktorer som nödvändiga för att trenden ska vändas, bland annat ekonomisk tillväxt, betydande beteendeförändringar och kraftfulla politiska åtgärder.

Höga mål
Handelns och transportsystemens förutsättningar styrs i hög utsträckning av en mängd internationella regelverk, och först på senare tid, när klimatfrågan hamnat i fokus, vidtas åtgärder för att i första hand dämpa den negativa utvecklingen. Svavelhalten i bunkeroljan ska minskas väsentligt, ett flertal EU-länder diskuterar olika former för beskattning av flygbränsle, samtidigt som man vill underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik. Målet är att minska landsvägstransporternas utsläpp av klimatgaser med mer än 60 procent fram till år 2050. Då ska dessutom, enligt EU:s uppsatta mål, utsläppen av växthusgaser ha minskat med 80-95 procent.
Transportnäringen kan med andra ord se fram emot kontinuerligt höjda miljökrav, inte minst i Sverige där regeringen uttalat en vision om en fossilbränslefri fordonsflotta redan 2030. Ambitionen är också att bensin och diesel ska vara ersatta med förnyelsebara bränslen senast 2050.

Väcker frågor
Miljömässig långsiktig hållbarhet. Effektivitet och låga transportkostnader. I mångt och mycket råder det ett motsatsförhållande mellan de två sidorna av samma mynt. EU propagerar för fri rörlighet för kapital, företag, tjänster och arbetskraft, och härpå läggs sociala och miljömässiga krav. En öppen marknad tenderar att åsidosätta fokus på miljömässigt hållbara lösningar, inte minst när det gäller lastbilstrafiken som omfattas av EU:s så kallade cabotageregler, vilket innebär att transportföretag har rätt att bedriva tillfällig inrikestrafik i andra länder. Syftet är bland annat att minska antalet så kallade tomkörningar och härigenom minska den gränsöverskridande trafikens miljö- och klimatpåverkan. Branschen är lågprisstyrd, vilket inte sällan resulterar i att kvalitetsmässiga aspekter nedprioriteras. Konkurrensvillkoren blir orättvisa med lönedumpning och en svajande marknad som följd, samtidigt som åkerinäringen begränsas i sina möjligheter att minimera verksamhetens klimatpåverkan. Det skapar ett flertal frågeställningar kring möjligheterna att förena god lönsamhet med miljömässigt hållbara transporter. Kan åkeribranschen minimera sin klimatpåverkan så länge som den präglas av ojämlika konkurrensvillkor och ren lönedumpning? Fler järnvägstransporter kan vara en av lösningarna, men här finns en risk att åkerier i så fall kompenserar prishöjande kilometerskatter genom att sänka sina lönekostnader och undvika arbetsgivaravgifter i Sverige. Här finns förstås också en begränsning i det faktum att många mindre samhällen saknar järnväg och härigenom är helt beroende av vägburna transporter. Man kan också fråga sig om EU:s regelverk gör det möjligt för ett enskilt medlemsland att ställa klimatkrav som begränsar den fria rörligheten. I alla avseenden blir kostnadsskillnaderna väsentliga i en bransch där vinsterna för en svensk åkare brukar ligga kring två, tre procent.

Stora utmaningar väntar
En titt i kristallkulan gör gällande att just lastbilstrafiken står inför stora utmaningar framöver. Lättare distributionsbilar kan, inom överskådlig tid, ersätta dieselmotorerna med andra motoralternativ som inte producerar nya växthusgaser, men för den tunga trafiken finns inga tecken på utveckling av renare motorer och förnyelsebara drivmedel, även om motorerna blir allt mer bränslesnåla och dieseln får en mer miljövänlig blandning. Men här finns sannolikt en bortre gräns för hur långt utvecklingen kan gå innan den får negativa konsekvenser i andra avseenden. En risk är att satsningar på utveckling av miljövänlig diesel tar resurser från matproduktionen, som fallet är för framställning av etanol.
Framöver hoppas man kunna utveckla eldrivna lastbilar som förses med ström via luftburna kablar ovanför vägbanorna, men det tar förstås lång tid att bygga upp ett fungerande system i tillräckligt stor skala. På kort sikt kan man i stället sträva efter högre fyllnadsgrader och transporter med längre ekipage som rymmer mer gods. På så vis effektiviseras branschen med de klimatmässiga fördelarna, så att säga, på köpet.

Källa: Transportarbetareförbundets rapport Transport och klimathotet

Örjan Persson

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Transport/Logistik

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *